Etiska Riktlinjer

ETISKA RIKTLINJER FÖR BILDTERAPEUTER       TILLHÖRANDE SVENSKA RIKSFÖRBUNDET FÖR BILDTERAPEUTER

 

INTRODUKTION

Bildterapi är en behandlingsform där klienten skapar bilder individuellt eller i grupp för att söka kunskap om sig själv och sin situation tillsammans med en utbildad bildterapeut. Bildterapeutens uppgift är att tillhandahålla konstmaterial, plats och ram för arbetet, sin tid och uppmärksamhet, samt att stödja klientens skapande uttryck. De etiska riktlinjerna är ämnade att vara ett stöd för bildterapeuterna i deras arbete, likväl som att informera och skydda de människor som kommer till bildterapisessionerna. De etiska riktlinjerna gäller för alla bildterapeuter som är yrkesmedlemmar i SRBt.

De etiska riktlinjerna har utarbetats av SRBt:s etikgrupp och antagits av SRBts årsmöte 13 mars 2010, reviderats senast 2017. Etiska frågor och ärenden behandlas av SRBt:s Etiska råd.

 

  • 1 BILDTERAPEUTENS ARBETE

1.1 Bildterapeutens arbete grundar sig på demokratiska ideal och en humanistisk människosyn som innebär alla människors lika värde, samt respekt och hänsyn för varje människas egenart och uttryckssätt.

1.2 Bildterapeuten ser människan som en aktivt skapande och ansvarstagande individ med rätt till autonomi och frihet. Bildterapins fundament är att de kreativa processerna i ett skapande helar och utvecklar individen.

1.3 Bildterapeutens arbete grundar sig på vetenskap, aktuell kunskap och beprövad erfarenhet inom kunskapsområdena; kreativitet, bildskapande, bildterapeutiska metoder, neurovetenskap, psykopedagogik och psykoterapi.

1.4 Bildterapeuter arbetar kongruent med grundläggande riktlinjer i Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen och relevanta författningssamlingar.

1.5 Bildterapi erbjuds efter bildterapeutens bedömning att det gagnar klienten. Om klientens hälsotillstånd så kräver skall klienten/vårdnadshavaren hänvisas till annan profession.

 

  • 2 RELATION TILL KLIENTEN

2.1 Bildterapeuten bemöter alltid sin klient med respekt, empati, vänlighet, samt en icke-dömande hållning.

2.2 Bildterapeutens arbete har alltid klientens bästa, hens personliga utveckling och välbefinnande som mål.

2.3 Bildterapeuten respekterar alltid sin klients integritet och utnyttjar aldrig klientens beroendeställning.

2.4 Bildterapeuten ansvarar för att ett muntligt och/eller skriftligt kontrakt rörande terapin upprättas som klargör ömsesidiga rättigheter och skyldigheter, samt respektive ansvarsområden.

På ett för klienten lämpligt och begripligt sätt klargörs terapins sekretess, syfte, målsättning, utvärdering, samt uppföljning. Tydlig information lämnas om dokumentation, handledning och bildmaterialhantering, samt tidsgräns för förvaring.

2.5 I de fall då klienten är underårig, inhämtas förälders/

vårdnadshavares samtycke till bildterapi. I de fall då klienten är myndig men oförmögen att ge sitt samtycke inhämtas juridisk eller annan utsedd företrädares samtycke.

(Se äv. 1.4)

2.6 Bildterapeuten har tystnadsplikt men fullgör uppgiftsskyldighet som följer av svensk lag eller förordning (patientsäkerhetslagen, 2010:659). Vid misstanke om att barn far illa skall anmälan göras till Socialtjänsten (14 kap 1 § Socialtjänstlagen). 

 

2.7 När det gäller att planera, kommunicera processen, göra avslut och utvärdering, samt lämna ut information om innehållet i bildterapi med barn till vårdnadshavare och andra, ska bildterapeuten alltid utgå från barnets bästa och då ta hänsyn till barnets mognad och utvecklingsnivå.

2.8 Bildterapeuten avstår ifrån att gå in i någon icke professionell roll eller relation till klienten utanför bildterapin, eftersom detta riskerar att negativt påverka bildterapin och/eller skada klienten.

2.9 I arbete med flyktingar/asylsökande bör språkstöd/tolk, anlitas och adekvat kunskap om olika kulturer och tvärkulturella relationer inhämtas för att säkerställa hänsyn till olika kulturers traditioner, förklaringsmodeller, symboler och bildspråk. Språkstöd/tolk rekommenderas särskilt i arbete med ensamkommande barn och ungdomar som befinner sig i en extra utsatt situation och i ett underordnat beroendeförhållande.

2.10 Bildterapeuten bör vara restriktiv i fråga om att framträda med sitt privatliv på sociala medier och även vad gäller att söka information om patienter via sådana medier.

 

  • 3 BILDRUMMET, BILDMATERIAL OCH UPPHOVSRÄTT

3.1 Bildterapeuten tar emot klienten i en trygg, säker, ostörd och funktionell miljö.

3.2 Bildmaterialet skall förvaras av bildterapeuten på ett betryggande vis under pågående behandling. Klienten har äganderätt till sitt bildmaterial och vid terapins avslutande avgör klienten om hen tar med sig sitt material hem eller om det skall förvaras av terapeuten. Om bildmaterialet lämnas kvar, klargörs hur länge det kan förvaras och vad som därefter sker.

3.3 Bildmaterialet får ej användas i undervisning, forskning, publikationer eller utställningar utan inhämtande av klientens skriftliga tillstånd. Om tillstånd givits av klienten/företrädare, skall materialet avidentifieras för att skydda klienten.

3.4 Visning av klienters bildmaterial utanför bildterapirummet sker alltid med klientens/företrädares skriftliga informerade samtycke.

3.5 Inget muntligt, skriftligt, bildmässigt, fotografiskt material från bildterapisessioner får vidareförmedlas eller reproduceras analogt i utskrift, tryck, digitalt via sociala medier eller annan media, utan klientens, vårdnadshavare eller dennes företrädares uttryckliga och skriftliga tillåtelse.

Även med klientens tillåtelse skall publicering via sociala medier undvikas eftersom materialet kan delas vidare.

3.6 Enligt lagen om upphovsrätt har upphovspersonen juridiskt rätt till sitt bildmaterial. Även barnteckningar har upphovsrättsligt skydd.

 

  • 4 RELATION TILL KOLLEGOR

4.1 Bildterapeuten är medveten om sin yrkeskompetens ansvar, skyldigheter och gränser. Bildterapeuten anlitar annan sakkunskap då så erfordras.

4.2 Bildterapeuten respekterar sina kollegor och deras kompetens utan att misskreditera olika synsätt och värderingar inför studerande, kollegor, klienter eller andra utanför professionen bildterapi.

4.3 Då bildterapeuten uppfattar att en kollega inte arbetar enligt gällande etiska regler, vidtar hen åtgärder för att påtala missförhållandet.

 

  • 5 PROFESSIONALITET

5.1 Bildterapeuten värnar om sitt yrkes goda rykte och reagerar om yrkestiteln missbrukas eller vanhedras genom att underrätta SRBt:s etiska råd eller styrelse.

5.2 Bildterapeuten verkar för att upprätthålla sin professionella kompetens och yrkesmässiga utveckling genom regelbunden handledning och fortbildning.

5.3 Handledning till bildterapeut kan ges av legitimerad psykoterapeut, erfaren bildterapeut eller annan med relevant professionell kompetens.

5.4 Vid offentliga framträdanden är bildterapeuten alltid tydlig med huruvida hen representerar sig själv, sitt yrke, sitt förbund, sin verksamhet eller sitt företag.

5.6 Bildterapeuten är väl insatt i de delar av svensk lagstiftning som reglerar utövandet av komplementära behandlingsformer.

5.7 Bildterapeuten är medveten om vikten av etiska och moraliska överväganden i sitt yrkesutövande samt strävar efter att utveckla sin etiska kompass.

5.8 Bildterapeuten förbereder sekretess- och integritets-skyddande åtgärder avseende klientdokument och arbeten, för den händelse av att bildterapeuten blir indisponibel, eller verksamheten upphör av annan orsak.