Svenska doktorsavhandlingar

 

Svenska doktorsavhandlingar

Bildterapi vid bröstcancer: Kvinnors berättelse i ord och bild
Bildterapi är ett värdefullt komplement vid rehabiliteringen av kvinnor med bröstcancer, skriver Inger Öster i sin avhandling.
Avhandlingen har som övergripande syfte att ur genusperspektiv beskriva kvinnors upplevelser i samband med bröstcancer och bildterapi samt beskriva effekterna av terapimetoden på deras självskattade livskvalitet och förmåga att handskas med sjukdomen (coping).
Resultaten bygger på intervjuer, dagböcker, bildterapiprocesser samt frågeformulär. Sammanlagt 42 kvinnor i åldrarna 37-69 år deltog i sex månader vardera mellan september 2001 och december 2004. Via slumpmässigt urval fick 20 av kvinnorna delta i individuell bildterapi i samband med fem veckors strålbehandling medan övriga bildade en kontrollgrupp. Samtliga 42 intervjuades, skrev dagbok och fyllde i frågeformulär.

Resultaten visar att de kvinnor som deltagit i bildterapin skattade sina copingresurser och sin livskvalitet signifikant högre än kvinnorna i kontrollgruppen. De uppgav även bättre fysisk och psykisk hälsa. Även kvinnorna i kontrollgruppen angav förbättrad psykisk hälsa efter sex månader. Kvinnorna som deltagit i bildterapi skattade dessutom stärkt kroppsuppfattning och ljusare framtidsperspektiv samt mindre upplevelser av biverkningar från behandlingarna.
I intervjuer och dagböcker berättade framför allt de kvinnor som deltagit i bildterapi att de aktivt värnade om sina behov och sina gränser gentemot omgivningens krav. Sådana berättelser hade också samband med högre skattningar av copingresurserna.
Kvinnor som berättat om upplevelser av gränskränkningar kunde i bildskapandet reagera på dessa och återupprätta sin självkänsla. Bildskapandet gjorde det möjligt att prova olika handlingsvägar och även måla framtidsperspektiv, men också att arbeta med minnen från barndomen och viktiga livshändelser.
I bildterapin kunde kvinnorna även uttrycka och reflektera över egna behov som de tidigare inte berättat om.
Studiens uppläggning och de resultat som framkommit är unika inom forskningen kring bildterapi. Resultat talar sammantaget för att bildterapi utgör ett värdefullt komplement vid rehabilitering av kvinnor med bröstcancer inom onkologisk vård.
http://www.avhandlingar.se/avhandling/42697e5514/

Att skapa bilder läker själen lika bra som samtalsterapi
I avhandlingen "What do you see? Studies on time-limited psychodynamic art psychotherapy" visar Karin Egberg Thyme via tre kliniska studier att bildskapande kan ha lika god effekt som samtalsterapi.
I den första studien fördelades 38 kvinnor med depression slumpvis till bildpsykoterapi alternativt samtalsbaserad psykoterapi;den andra är en pilotstudie med 6 kvinnor med vulvavestibulit; dvs smärtor i och runt slidmynningen; den tredje är en studie där 41 kvinnor som var nyinsjuknade i bröstcancer slumpvis fördelades till krisintervention i form av bildterapi respektive en kontrollgrupp. Uppgifter inhämtades från deltagarna vid tre tillfällen: före, omedelbart efter och tre alternativt fyra månader efter bildterapin. Bilderna har analyserats ur ett fenomenologiskt perspektiv, dvs med utgångspunkt i de idéer som ligger till grund för vetenskapen om vad tingen och företeelserna verkar vara.
Resultaten talar för att bildpsykoterapi är likvärdig med samtalsbaserad psykoterapi. Metoden hjälper deprimerade kvinnor att bearbeta de upplevelser som lett till depression. Kvinnor med vulvavestibulit uppfattar sig själva på ett nytt sätt vilket tycks minska upplevelsen av smärta. Kvinnor med nyupptäckt bröstcancer kan uttrycka sina upplevelser av att ha insjuknat i cancer på ett sätt som möjliggör en lättare återgång till det vanliga livet efter cancerbehandlingen.
Slutsatsen är att bildpsykoterapi är en vitaliserande behandlingsform genom att den på ett robust sätt processar känslor som ibland är helt uppenbara, ibland först förnekade. Dessutom möjliggör terapiformen att sambandet mellan kroppen och känslorna tydliggörs på ett nytt sätt. Patientens upplevelse av sig själv och andra blir också tryggare allt eftersom gränsen mellan själv och andra blir tydligare.
http://www.avhandlingar.se/avhandling/31e58c82ac/

Bilder som källa i forskning om lärarrollen
Vilka föreställningar har lärarstudenter om sin kommande yrkesroll? Hur inverkar olika betydelser av kön på de föreställningarna? Det är några frågor som Eva Skåreus har sökt svar på i bilder skapade av bildlärarstudenter vid Umeå universitet.
Ett oväntat resultat i bildanalyserna är att kvinnorna respektive männen gestaltar sitt läraruppdrag olika. För männen är det en social gruppaktivitet medan kvinnorna gestaltar uppdraget som en individuell uppgift. Även kroppens betydelse i dessa bilder varierar mellan könen. Kvinnorna har inte lika hög grad med sina kroppar i bilderna som männen. Här kan sexualiserad reklam och liknande bilder i medielandskapet ha påverkat, men det kan även tolkas som representationer av makt eller legitimitet i en tänkt yrkespraktik.

De flesta studentbilderna framhåller lärarens personlighet i yrkesutövningen. Gränsen mellan att vara personlig eller privat i sin lärarroll är då flytande och i flera bilder kan olika karaktärer från filmer eller hjälteideal återfinnas. I samtliga bilder gestaltas bild- och medieämnet som en central del av bildläraryrket. Att gestalta sig omgiven av konstbilder eller i populärkulturella bilder samtidigt som utbildningens krav och utmaningar finns med, visar på den läroprocess det är att skola in sig i ett yrke. Som resultat är det förväntat, men i avhandlingen tolkas det som att skolämnet Bild ger legitimitet och auktoritet i yrkesutövningen.

Avhandlingen Digitala speglar bygger på analys och tolkning av studentbilder. Materialet har 59 bildlärarstudenter skapat i en kurs vid Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet under åren 2000-2002. Bilderna har varit en examinationsuppgift i digital bildbehandling och har producerats inom temat "Vem är du som lärare?". I analyserna har bilderna betraktats som en arena för reflektioner kring och problematisering av yrkesrollen och därigenom antagits representera föreställningar, förgivettaganden och förväntade erfarenheter inför läraryrket. Vad som visualiserats har inte studerats som individuella uttryck, utan snarare som en uppsättning av olika trovärdiga läraregestalter på en utbildning. I analyserna och tolkningarna har en kombination av genusteorier, semiotiska och sociokulturella teorier använts.
http://www.avhandlingar.se/avhandling/70864cb89a/

Text: UmU pressmeddelanden

TTM - en arbetsterapeutisk metod för kartläggning och behandling
En doktorsavhandling som har intresse för bildterapeuter är Birgitta Gunnarsson, The Tree Theme Method (TTM). Metoden grundar sig på att skapande aktiviteter, som att måla ett träd, kan användas tillsammans med ett narrativt synsätt, med avsikten att klienten ska hitta nya strategier för att förändra sin livssituation till det bättre, och åter bli aktör i sitt eget liv.
TTM innebär att klienten vid fem olika tillfällen målar symboliska träd, med specifika teman varje tillfälle. Först målas ett träd som symboliserar den aktuella livssituationen, vid nästa tillfälle ett som representerar barndomen, därefter ett för tonårsperioden, ett för vuxenperioden, och slutligen ett träd som representerar framtiden. Bilderna används som utgångspunkt för att klienten ska berätta sin livshistoria i ett aktivitetsperspektiv.
Det övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva och utvärdera TTM som metod. TTM har riktats till patienter inom allmänpsykiatrisk öppenvård med exempelvis depression, ångest, ätstörningar eller personlighetssyndrom. Avhandlingen är ett viktigt bidrag eftersom utvärderingar av psykiatrisk arbetsterapi är alltför sällsynta.
http://www.avhandlingar.se/avhandling/082808a414/