Svenska doktorsavhandlingar

Svenska doktorsavhandlingar

 

Gärd Holmqvist
Bildterapi – en väg till inre förändring och förbättrad hälsa.
DOKTORSAVHANDLING | Halmstad University Dissertations no. 39

Sammanfattning
Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka bildterapins möjlighet att bidra till inre förändring och förbättrad hälsa hos individen. Med inre förändring avses en strukturell och varaktig förändring som sker på ett psykologiskt djupare plan, till skillnad mot en yttre och mer tillfällig förändring. Den bildterapeutiska behandlingen bygger på en kombination av bildskapande och olika grad av reflekterande, bearbetande samtal. En triangulär relation, patient – bild – terapeut, är det som på ett avgörande sätt skiljer bildterapi från andra verbala behandlingsmetoder. Avhandlingens design var främst kvalitativ, med undantag för delstudie I som var en review. I delstudie I granskades studier om bildterapi för tre olika patientgrupper. En kvalitetsbedömning genomfördes med två olika system för evidens. I delstudie II djupintervjuades kvinnor om upplevelser av inre förändring och om den visat sig i utvalda målade bilder. Intervjuerna analyserades med deduktiv och induktiv innehållsanalys. I delstudie III ställdes via e-post två öppna enkätfrågor till bildterapeuter om vad de uppfattade som en inre förändring hos patienten. Data analyserades med tematisk analys. I delstudie IV genomfördes en sekundäranalys av intervjuerna från delstudie II. Utifrån ett teoretiskt perspektiv undersöktes förekomst av vitalitetsaffekter och grundaffekter samt deras betydelse för inre förändring. En deduktiv innehållsanalys genomfördes.
I avhandlingen beskrivs inre förändring och förbättrad hälsa ur tre olika perspektiv; en grupp kvinnliga patienters upplevelser, en grupp bildterapeuters uppfattningar samt ur ett teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att bildterapi kan bidra till en varaktig inre förändring som innebär identitetsförändring, förändrat beteende och förbättrad hälsa. Kvinnor som inte upplevt en inre förändring fann att bildterapin var ett stöd i vardagen. Existentiella frågor om meningen med livet var centrala både i kvinnornas och i bildterapeuternas utsagor. Resultatet visar att den terapeutiska alliansen och förmågan att utveckla en reflektiv distans till bilden är avgörande för om en individuell inre förändring är möjlig. Vidare är det viktigt med ett utforskande förhållningssätt och samtal om bildens betydelse för att en inre förändring skall kunna ske. En bildterapeutisk förändringsprocess innehåller vitalitetsaffekter och grundaffekter. Den leder till ökad insikt och medvetenhet om känslor. Den förbättrar självbilden, ökar autenticitet och autonomi, samt ger vidgade perspektiv.
Avhandlingen bidrar till ökad kunskap om inre förändring och förbättrad hälsa genom behandling med bildterapi. Genom att beskriva och visa på att inre förändringar sker, beskriva vad i terapin som upplevs och bedöms som en inre förändring och att bekräfta inre förändring utifrån bakomliggande teorier, kan avhandlingen bidra till att avmystifiera den konstnärsmyt som ofta omger bildterapin och göra den mer förklarbar. Avhandlingen kan bidra till förbättrad kommunikationen mellan bildterapeuter och vårdgivare avseende metodens möjligheter och begränsningar. Vården kan därigenom överväga att använda bildterapi både som ett komplement eller ett alternativ till annan behandling.
Avhandlingens artiklar
• Holmqvist, G., & Lundqvist Persson, C. (2012). Is there evidence for the use of art therapy in treatment of psychosomatic disorders, eating disorders and crisis? A comparative study of two different systems for evaluation. Scandinavian Journal of Psychology 53(1), 47-53. doi: 10.1111/j.1467-9450.2011.00923.x
• Holmqvist, G., Jormfeldt, H., Larsson, I., & Lundqvist Persson, C. (2016). Women´s experiences of change through art therapy. Arts & Health. doi: 10.1080/17533015.2016.1225780
• Holmqvist, G., Roxberg, Å., Larsson,I., & Lundqvist Persson, C. (2017). What art therapists consider to be patient’s inner change and how it may appear during art therapy. The Arts in Psychotherapy, 56, 45-52. doi: 10.1016/j.aip.2017.07.005
• Holmqvist, G., Roxberg, Å., Larsson, I., & Lundqvist-Persson, C. (2018). Expressions of vitality affects and basic affects during art therapy and their meaning for inner change. International Journal of Art Therapy, 1-10. doi: 10.1080/17454832.2018.1480639

Avhandlingen och artiklar går att finna här.

 

Painting from Within Developing and Evaluating a Manual-based Art therapy for Patients with Depression
Christina Blomdahl
Institute of Health and Care Sciences Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg Gothenburg, Sweden

Sammanfattning
Denna avhandling handlar om att utveckla och utvärdera en manualbaserad behandling med bildterapi för personer med depression. Depression är av World Health Organisation (WHO) klassad som folksjukdom. Det innebär att depression är mycket vanligt och leder till omfattande psykisk belastning och funktionsnedsättning. Det finns behandling som är bevisat effektiv men studier visar att nästan hälften av patienterna inte blir återställda och många inte slutför sin behandling. Bildterapi har en lång tradition inom sjukvården, främst inom psykiatriskvård. Bildterapi har inte testats tillräckligt vetenskapligt för att kunna rekommenderas som behandling vid depression, utifrån de kriterier som används för evidensbaserad behandling i Sverige. Den kliniska erfarenheten är dock god där både terapeuter och patienter bekräftar att bildterapi påverkar personens liv i en positiv riktning. Adrian Hill, en brittisk konstnär, var den första som på 1940-talet benämnde bildterapi som ett sätt att behandla sjukdom. Bildterapi har utvecklats genom att sammanfoga konstnärligt utövande och psykoterapi. I denna avhandling definieras bildterapi som bestående av två delar först bildskapandet följt av samtal mellan patienten och terapeuten om innebörden av den skapande bilden. Vid bildterapi sker bildskapandet med terapeuten närvarande. Närvarande innebär att vara tillgänglig för vad som händer under bildskapandet. Då bildterapi hittills i hög grad har bedrivits utifrån den enskilda terapeutens egen uppfattning och erfarenhet var det i denna avhandling, viktigt att försäkra sig om hur behandlingen genomfördes. Att behandling bedrivs på samma sätt är viktigt för att kunna dra slutsatser om vad som är verksamt. Detta ledde fram till behovet att utveckla ett behandlingsprogram som satte ramarna för behandlingen och därmed möjliggjorde att vetenskaplig undersöka effekten och dess betydelse. Fenomenologisk bildterapi valdes som teoretisk referensram för att skapa en grund för behandlingen. Fenomenologisk bildterapi handlar om öppenhet och att söka mening. Syfte: Övergripande syfte var att utveckla och utvärdera en manualbaserad bildterapi för patienter med depression. Delsyfte I, var att undersöka och beskriva hur bildterapi fungerar utifrån vad som är verksamt, den kliniska tillämpningen och under vilka omständigheter bildterapi genomförs. Delsyfte II, var att undersöka vad bildterapiexperter anser vara viktiga behandlingsaspekter vid bildterapi med patienter med depression. Delsyfte III, var att undersöka effekten av manualbaserad bildterapi vid behandling av medelsvår till svår depression. Delsyfte IV, var att undersöka och beskriva erfarenheterna av manualbaserad bildterapi så som de erfars av patienter med medelsvår till svår depression.
Metod: Studie I, var en litteraturstudie där olika övningar inom bildterapi undersöktes utifrån vad som ansågs vara läkande och den kliniska tillämpningen. I studie II, svarade 18 experter på ett frågeformulär med 74 påståenden. Experterna skattade i vilken grad de instämde med påståendet. Experterna svarade på frågeformuläret totalt tre gånger. De två första studierna var utformade till att vara ett beslutstöd för utvecklandet av behandlingen och de två sista studierna utvärderade behandlingen. Behandlingen förkortas PATd, manual-based Phenomenological Art Therapy for patients with depression, manualbaserad fenomenologisk bildterapi vid depression. PATd består av olika bildterapiövningar som genomförs vid 10 behandlingstillfällen. I studie III, undersöktes om PATd påverkade depressionen och självkänslan i en studie med slumpmässig kontrollerad design. 79 patienter med medelsvår till svår depression delades in i två grupper där PATd undersöktes i tillägg till sedvanlig behandling och jämfördes med enbart sedvanlig behandling. I studie IV, intervjuades tio av patienterna om deras erfarenhet av PATd om vad som var av betydelse för dem. Intervjuerna analyserades efter metodprinciper enligt Livsvärldsfenomenologi. Resultat: Studie I, resulterade i åtta faktorer som bidrar till återhämtning dessa var: självutforskning, uttrycka sig, kommunikation, förståelse och förklaring, integration, symboliskt tänkande, kreativitet och sinnesstimulering. Klinisk tillämpning beskrevs. Studie II, visade att: viktiga aspekter vid bildterapi är att patienten får möjlighet att uttrycka och berätta om sina depressiva tankar, känslor, livserfarenheter men även de fysiska symptom som är kopplade till depression var viktiga aspekter. Studie III, visade att PATd hade positiv effekt på depression. Självkänslan förbättrades men orsaken är oklar. Deltagarna i PATd återgick i högre grad i arbete än personer som behandlades med sedvanlig behandling. PATd ökade inte risken för självmord. Studie IV bidrog med kunskap om hur PATd fungerar ur patients perspektiv. PATd främjar att möta sig själv via en inre dialog mellan det som är uppenbart och det som är dolt. Bildskapandet och berättandet synliggör, öppnar och förändrar. Slutsatser: PATd verkar fungera så som det var avsett och bidrar till återhämtning från depression. Avhandlingen bidrar till att visa hur man kan utveckla en manualbaserad behandling och att det är möjligt att utvärdera behandling för personer diagnostiserade med medelsvår till svår depression.

Studier
I. Blomdahl C, Gunnarsson AB, Guregård S, Björklund A. A realist review of art therapy for clients with depression. The Arts in Psychotherapy 2013; 40(3):322-30.1
II. Blomdahl C, Gunnarsson BA, Guregård S, Rusner M, Wijk H, Björklund A. Art therapy for patients with depression: expert opinions on its main aspects for clinical practice. Journal of Mental Health 2016; 25(6); 527-35.2
III. Blomdahl C, Guregård S, Rusner M, Wijk H. A manualbased phenomenological art therapy for patients diagnosed with moderate to severe depression (PATd) – a randomized controlled study (submitted).
IV. Blomdahl, C., Wijk, H., Guregård, S., & Rusner, M. (2018). Meeting oneself in inner dialogue: a manual-based Phenomenological Art Therapy as experienced by patients diagnosed with moderate to severe depression. The Arts in Psychotherapy, 59, 17-24.

Avhandlingen går att finna här.

 

Bildterapi vid bröstcancer Kvinnors berättelse i ord och bild
Bildterapi är ett värdefullt komplement vid rehabiliteringen av kvinnor med bröstcancer, skriver Inger Öster i sin avhandling.
Avhandlingen har som övergripande syfte att ur genusperspektiv beskriva kvinnors upplevelser i samband med bröstcancer och bildterapi samt beskriva effekterna av terapimetoden på deras självskattade livskvalitet och förmåga att handskas med sjukdomen (coping).
Resultaten bygger på intervjuer, dagböcker, bildterapiprocesser samt frågeformulär. Sammanlagt 42 kvinnor i åldrarna 37-69 år deltog i sex månader vardera mellan september 2001 och december 2004. Via slumpmässigt urval fick 20 av kvinnorna delta i individuell bildterapi i samband med fem veckors strålbehandling medan övriga bildade en kontrollgrupp. Samtliga 42 intervjuades, skrev dagbok och fyllde i frågeformulär.

Resultaten visar att de kvinnor som deltagit i bildterapin skattade sina copingresurser och sin livskvalitet signifikant högre än kvinnorna i kontrollgruppen. De uppgav även bättre fysisk och psykisk hälsa. Även kvinnorna i kontrollgruppen angav förbättrad psykisk hälsa efter sex månader. Kvinnorna som deltagit i bildterapi skattade dessutom stärkt kroppsuppfattning och ljusare framtidsperspektiv samt mindre upplevelser av biverkningar från behandlingarna.
I intervjuer och dagböcker berättade framför allt de kvinnor som deltagit i bildterapi att de aktivt värnade om sina behov och sina gränser gentemot omgivningens krav. Sådana berättelser hade också samband med högre skattningar av copingresurserna.
Kvinnor som berättat om upplevelser av gränskränkningar kunde i bildskapandet reagera på dessa och återupprätta sin självkänsla. Bildskapandet gjorde det möjligt att prova olika handlingsvägar och även måla framtidsperspektiv, men också att arbeta med minnen från barndomen och viktiga livshändelser.
I bildterapin kunde kvinnorna även uttrycka och reflektera över egna behov som de tidigare inte berättat om.
Studiens uppläggning och de resultat som framkommit är unika inom forskningen kring bildterapi. Resultat talar sammantaget för att bildterapi utgör ett värdefullt komplement vid rehabilitering av kvinnor med bröstcancer inom onkologisk vård.
http://www.avhandlingar.se/avhandling/42697e5514/

 

Att skapa bilder läker själen lika bra som samtalsterapi
I avhandlingen "What do you see? Studies on time-limited psychodynamic art psychotherapy" visar Karin Egberg Thyme via tre kliniska studier att bildskapande kan ha lika god effekt som samtalsterapi.
I den första studien fördelades 38 kvinnor med depression slumpvis till bildpsykoterapi alternativt samtalsbaserad psykoterapi;den andra är en pilotstudie med 6 kvinnor med vulvavestibulit; dvs smärtor i och runt slidmynningen; den tredje är en studie där 41 kvinnor som var nyinsjuknade i bröstcancer slumpvis fördelades till krisintervention i form av bildterapi respektive en kontrollgrupp. Uppgifter inhämtades från deltagarna vid tre tillfällen: före, omedelbart efter och tre alternativt fyra månader efter bildterapin. Bilderna har analyserats ur ett fenomenologiskt perspektiv, dvs med utgångspunkt i de idéer som ligger till grund för vetenskapen om vad tingen och företeelserna verkar vara.
Resultaten talar för att bildpsykoterapi är likvärdig med samtalsbaserad psykoterapi. Metoden hjälper deprimerade kvinnor att bearbeta de upplevelser som lett till depression. Kvinnor med vulvavestibulit uppfattar sig själva på ett nytt sätt vilket tycks minska upplevelsen av smärta. Kvinnor med nyupptäckt bröstcancer kan uttrycka sina upplevelser av att ha insjuknat i cancer på ett sätt som möjliggör en lättare återgång till det vanliga livet efter cancerbehandlingen.
Slutsatsen är att bildpsykoterapi är en vitaliserande behandlingsform genom att den på ett robust sätt processar känslor som ibland är helt uppenbara, ibland först förnekade. Dessutom möjliggör terapiformen att sambandet mellan kroppen och känslorna tydliggörs på ett nytt sätt. Patientens upplevelse av sig själv och andra blir också tryggare allt eftersom gränsen mellan själv och andra blir tydligare.
http://www.avhandlingar.se/avhandling/31e58c82ac/


Digitala speglar. Bilder som källa i forskning om lärarrollen
Vilka föreställningar har lärarstudenter om sin kommande yrkesroll? Hur inverkar olika betydelser av kön på de föreställningarna? Det är några frågor som Eva Skåreus har sökt svar på i bilder skapade av bildlärarstudenter vid Umeå universitet.
Ett oväntat resultat i bildanalyserna är att kvinnorna respektive männen gestaltar sitt läraruppdrag olika. För männen är det en social gruppaktivitet medan kvinnorna gestaltar uppdraget som en individuell uppgift. Även kroppens betydelse i dessa bilder varierar mellan könen. Kvinnorna har inte lika hög grad med sina kroppar i bilderna som männen. Här kan sexualiserad reklam och liknande bilder i medielandskapet ha påverkat, men det kan även tolkas som representationer av makt eller legitimitet i en tänkt yrkespraktik.

De flesta studentbilderna framhåller lärarens personlighet i yrkesutövningen. Gränsen mellan att vara personlig eller privat i sin lärarroll är då flytande och i flera bilder kan olika karaktärer från filmer eller hjälteideal återfinnas. I samtliga bilder gestaltas bild- och medieämnet som en central del av bildläraryrket. Att gestalta sig omgiven av konstbilder eller i populärkulturella bilder samtidigt som utbildningens krav och utmaningar finns med, visar på den läroprocess det är att skola in sig i ett yrke. Som resultat är det förväntat, men i avhandlingen tolkas det som att skolämnet Bild ger legitimitet och auktoritet i yrkesutövningen.

Avhandlingen Digitala speglar bygger på analys och tolkning av studentbilder. Materialet har 59 bildlärarstudenter skapat i en kurs vid Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet under åren 2000-2002. Bilderna har varit en examinationsuppgift i digital bildbehandling och har producerats inom temat "Vem är du som lärare?". I analyserna har bilderna betraktats som en arena för reflektioner kring och problematisering av yrkesrollen och därigenom antagits representera föreställningar, förgivettaganden och förväntade erfarenheter inför läraryrket. Vad som visualiserats har inte studerats som individuella uttryck, utan snarare som en uppsättning av olika trovärdiga läraregestalter på en utbildning. I analyserna och tolkningarna har en kombination av genusteorier, semiotiska och sociokulturella teorier använts.
http://www.avhandlingar.se/avhandling/70864cb89a/

Text: UmU pressmeddelanden

 

TTM - en arbetsterapeutisk metod för kartläggning och behandling
En doktorsavhandling som har intresse för bildterapeuter är Birgitta Gunnarsson, The Tree Theme Method (TTM). Metoden grundar sig på att skapande aktiviteter, som att måla ett träd, kan användas tillsammans med ett narrativt synsätt, med avsikten att klienten ska hitta nya strategier för att förändra sin livssituation till det bättre, och åter bli aktör i sitt eget liv.
TTM innebär att klienten vid fem olika tillfällen målar symboliska träd, med specifika teman varje tillfälle. Först målas ett träd som symboliserar den aktuella livssituationen, vid nästa tillfälle ett som representerar barndomen, därefter ett för tonårsperioden, ett för vuxenperioden, och slutligen ett träd som representerar framtiden. Bilderna används som utgångspunkt för att klienten ska berätta sin livshistoria i ett aktivitetsperspektiv.
Det övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva och utvärdera TTM som metod. TTM har riktats till patienter inom allmänpsykiatrisk öppenvård med exempelvis depression, ångest, ätstörningar eller personlighetssyndrom. Avhandlingen är ett viktigt bidrag eftersom utvärderingar av psykiatrisk arbetsterapi är alltför sällsynta.
http://www.avhandlingar.se/avhandling/082808a414/