Svenska studier och rapporter

Bildterapi inom palliativ vård - bildterapins betydelse för patienter och deras anhöriga på ett hospice

Denna studie av Hane-Weijman utgår från ett projekt där bildterapi prövades och utvärderades för svårt sjuka personer och deras närstående vid ett hospice. Under projektets gång uppmärksammade och diskuterade personal och ledning bildterapins positiva betydelse som uttrycksmedel för många patienter och deras närstående. Detta initierade till att göra en längre studie för att nå en större förståelse för bildterapins betydelse.

Syftet med studien var att:

a. beskriva i vilken omfattning patienter och deras närstående tackade ja respektive nej till att delta i bildterapi på hospice.

b. beskriva och belysa patienternas och de närståendes upplevelser av att arbeta i bild.

Under ett års arbete registrerades varje tillfälle patient eller närstående arbetade med bild (sammanlagt 434 tillfällen), hur ofta de arbetade, vilken typ av material och typ av bild. Patienterna och de närståendes spontana kommentarer om upplevelsen registrerades samt bildterapeutens reflektioner kring patient/närståendes känslor och upplevelse. Vidare gjordes 8 öppna intervjuer och för 12 patienter gjordes mer omfattande fallbeskrivningar.

Resultaten från studien visar att bildterapin upplevts mycket positivt. Intressant är att bildterapeutens reflektioner var att bildterapin i huvudsak varit bearbetande och lugnande medan deltagarna upplevde bildarbetet som viktigt, meningsfullt och gett känsla av glädje och stolthet. Personalen på hospice uppmärksammade och påtalade bildterapins betydelse för patienterna då de upplevde att fysiska såväl som psykiska symptom påverkades positivt, exempelvis lindrades astma- och sömnbesvär.

Kontakt: Pia Hane-Weijman bildpia@hotmail.com

Ref: Hane-Weijman, Pia (2013). Bildterapi inom palliativ vård - bildterapins betydelse för patienter och deras anhöriga på ett hospice. Socialmedicinsk tidskrift, 1, 117-125 - Länk.

Evidens för bildterapi vid behandling av psykosomatiska sjukdomar, ätstörningar och kris?

I denna studie av Holmqvist och Lundqvist Persson görs en jämförelse mellan två utvärderingssystem.

Kravet på evidensbaserad praxis (EBP) har påverkat bildterapin på samma sätt som det påverkat andra typer av interventioner som används i behandling. I den här studien jämfördes två olika system för utvärdering av bildterapi vid psykosomatiska besvär, ätstörningar och kriser. Sökningar genomfördes i databaser, tidskrifter och referenslistor från 1987 och framåt. Sökningarna resulterade i ett mycket stort antal artiklar men endast 32 artiklar uppfyllde våra kriterier för utvärdering. Artiklarna bedömdes med två olika utvärderingssystem: GRADE som i Sverige används av SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering och ett likartat, men generösare, utvärderingssystem från US Preventive Services Task Force (USPSTF / Task Force). När resultaten jämfördes visade det sig att enligt GRADE godkändes endast 16% (5 st.) av de 32 granskade artiklarna och enligt USPSTF / Task Force 59 % (19 st.). Evidens för bildterapi, vid behandling av psykosomatiska sjukdomar, ätstörningar och kris, fanns endast enligt utvärderingskriterierna från USPSTF / Task Force.

Evidensbegreppet är otydligt och enligt vår uppfattning finns därför en risk att effektiva behandlingar inte accepteras inom hälso- och sjukvården. En bredare syn på begreppet evidens skulle göra det möjligt att inkludera flera olika typer av forskning och interventionsstudier vid utvärdering av bildterapi.

Kontakt: Gärd Holmqvist gard.holmqvist@vgregion.se

Holmqvist, G. & Lundqvist Persson, C. (2011) - se "Referenser"